Ordningen återställd
Husse lyckades (med hjälp från oss katter) att kravla sig ur sängen och släpa sig till jobbet. Jag förklarade att Tindra och jag skulle ha en filosofisk förmiddag och att husse då skulle vara i vägen. Men det krävdes många nosbuffar och ett par klor där bak, för att han skulle orka ge sig iväg. Vi kom fram till många bra saker, jag och Tindra. Bland annat att det borde vara billigare att köpa bra kattmat och att dentisar borde vara gratis. Så kom vi fram till också att det borde vara skällförbud efter klockan 21 på kvällen. vid 21.35 igår kväll, började en sån där liten sak, att tokskälla utanför fönstret. Husse blev helförbaskad och var på god väg att skälla ut skällisen som skällde. Sen kom vi inte på så mycket mer, för vi somnade.
Så håller vi tassarna för Kira som ska opereras idag. Snälla Skaparkatten, låt Kira få en chans i livet i alla fall.
Husse hemma
Husse kände sig hängig idag, så han stannade hemma från jobbet. Jag ryckte in som stödkatt, då han såg så hängig ut att jag blev orolig. Det blev jättemycket gosande och han bad minst sjuttifemton gånger om ursäkt för att han schasat ner mig från skrivbordet. Det är nämligen så att han skäller på mig när jag råkar ställa mig framför skärmen och säger att det gick åt skogen på grund av mig. Då sätter jag mig vid sidan om skärmen och hänger med huvudet och ser sorgsen ut. Då blir jag snart kliad i nacken och vid öronen, av en väldigt skamsen husse. Jag vet ju att han trots allt inte menar något illa.
Gasta lagom
Jag förstår inte varför människor är så känsliga mot att bli kloade. Husse var lite seg med lunchen idag, så jag klättrade upp på mattunnan och sträckte sedan upp framtassarna och tog ett försiktigt tag om uthänget på sidan som husse kallar för mage. Han hojtade till så jag blev alldeles förskräckt och tog ännu hårdare tag med klorna, vilket självklart fick husse att sjunga som en hel operakvartett. Till slut lirkade jag loss klorna och hoppade ner på golvet, där jag tittade uppfodrande på husse. Sju sekunder senare var matskålarna påfyllda. Inte toppfyllda, men det gick bra att äta ändå.
Återhämtar oss
Vi behöver lite vila alla tre. Husse velar omkring alldeles snurrig i bollen och så hostar han så illa, att jag flera gånger var tvungen att kolla så han inte hostade upp något viktigt organ. Tindra visade en extra gosig sida i morse och körde rejält med spinnhealin för husse. Han tackade för kuren genom att snora ner hennes mage. Själv låg jag och myste en längre stund i soffan med honom. Den här gången testade jag att ligga som Tindra, uppe vid bröstet och med husses hand runt min mage. Det var jamarmysigt, även om det var ett fasligt snörvlande på en viss individ bakom mig.
Husse sjuk
Husse går runt hemma och nyser, frustar och har sig. Värst är när han nyser, det ekar i hela lägenheten och spegeln i badrummet sprack nästan, för att inte tala om det lämmeltåg av kvalster som fick nog och flyttade över till grannen. Så det har blivit till att agera stödkatt åt husse och ta tass om honom. Fast när han börjar frusta och dra efter andan, då lägger jag tassarna på ryggen innan han nyser ner mig från skrivbordet. Det har hänt tidigare. *ryser*
Stackars husse
Han lyckades nämligen klämma sitt lillfinger igår, så att det blev alldeles blått. Han är så svårt skadad att han knappt kan sitta och spela på datorn ens. Så jag har agerat stödkatt i dag och tröstat honom när han låg i soffan och kollade på en film som handlade om massa robotar som kunde förvandla sig till bilar. Inte en katt fanns med i hela filmen. *fnyser*
Husse och jag
Gammelhusse passade på att fota en hell del igår och här kommer bilderna på husse och mig. Även Tindra finns med på en bild.
Husse var jättestolt över mig, för normalt vägrar jag att bli buren i famnen om vi har besök. Det har med statusen att göra. Men nu på äldre dagar så bryr jag mig inte, det är viktigare att gosa än att försöka verka tuff.
Tindra jamar – Gå inte…
Nu i morse så tjende ja’ mej gosiare än vanlit. Ja’ vet inte va’ som hände, men ja’ va’ bara tvungen att vara nära husse hela tiden å buffa å gosa me’ honom.
När husse gick på lådan sen så visste ja’ att han snart skulle till de’ där jåbbet där dom schjuter gummisnoddar på varandra. Ja’ va’ jetteredd att husse skulle skada sej å aldri’ komma hem igen, så ja’ bönade att han inte skulle gå.
Sippo såg hur oroli’ ja’ va’ å beslutade därför att schicka me’ en övervakare. De’ blev den hemlia ap-agenten Sören. Via telepakattisk överföring, så meddelade han allt som husse hade för sej på jåbbet. Han meddela’ åxå att han hade hittat Benny, som husse fick av Klosterkatterna. Det blev ett kärt möte.
1) Drack morgonkaffe och spelade kort med sina kollegor.
2) Åkte på att jobba, vilket höll på att ge husse en smärre allergisk chock.
3) Kliade sig i ena örat.
4) Försökte ragga på en tjejerna, höll på att sluta med en hurring för husses del.
5) Blev skjuten i röven med en gummisnodd av en av kollegorna.
6) Sköt kollegan i örat med en annan gummisnodd. Husse siktade på benen…
7) Åkte på mera jobb, som han inte fattade ett smack av och satt i tjugo minuter och pillade sig i näsan istället.
8) Loggar ut från arbetsplatsen.
9) Skjuter en av tjejerna med en gummisnodd som resulterar i ett ilsket brölande.
10) Flyr för livet och glömmer i farten att säga hej då till alla.
Puh!
Nu har saker och ting börjat återgå till det normala igen. Husses livskris verkar ha avtagit lite under natten. Men ni kan tro att han var förvirrad i morse. Han vaknade nämligen en timme senare än vanligt och var säker på att han skulle bli försenad till jobbet. Så han kastar sig ut i badrummet för att göra sig i ordning, då han plötsligt kommer på att det är tisdag och då jobbar han inte. *tassarna för ansiktet* Men någonstans måste det ändå klickat lite, för han klädde på sig och gjorde kaffe INNAN han gav oss mat. Kan ni fatta??
Nåjam, nu är saker och ting under kontroll och det är dags att få lite välförtjänt vila.
Lite slitna
Idag har jag fått jobba övertid med att ta tass om min arma husse. Det var i morse, efter han hade tömt låda och druckit kaffe, som han kom ut ur duschen och såg sig själv i den stora spegeln. Han insåg då att han håller på att förlora sitt hår och det tog honom väldigt hårt, för håret är det enda han kunnat göra nåt åt. Så det blev inget jobb, för husse stängde ner totalt och lade sig i soffan och dog lite. Jag hoppade genast upp och började tvätta honom, så han skulle förstå att han, med eller utan hår, fortfarande var en i flocken. Så nu är jag totalt slut, efter att ha spunnit för honom i flera timmar. Jag ska be vice stödkatt Tindra, att ta hand om kvällspasset. Fast det brukar hon så gärna göra ändå.
Utöver det så har även den härliga lampan i himlen gått och lagt sig. Det är jättemulet och trist ute. *suckar*
Förresten så håller husse på att skriva en önskelista för både födelsedag och julafton. Jag tassade en egen lista som jag gav husse och det visade sig att vi önskade samma saker – kattmat och kattsand. Jag blev jätterörd över att husse vill offra sina egna presenter för vår skull. *torkar en tår* Problemet är ju bara att husse inte får ta emot pengar, för då kommer dumma såcialen och snor dem för honom. Husse får nämligen inte äga en endaste pryl nästan. De tycker nog att han ska göra sig av med oss katter med. *sniff*


















