Lite osams
Det råder för tillfället lite osämja här hemma. Det är så klart maten vi är osams om. Jag ville nämligen smaka av Tindras mat och Tindra ville smaka av min, så vi bytte helt enkelt matskålar med varandra. Husse blev lite purken och skuffade oss till våra egna matskålar igen, men så fort han vände sig om, så bytte vi tillbaka. Då blev han helgrinig och började skälla på mig.
Husse: Sippo! Du ska äta ur din skål och Tindra äter ur sin! Förstått?!
Sippo: Mjau! Mjau! Jag är väl inte dum i skallen heller?
Husse: Men gör då som jag säger!
Sippo: Vadå, har du sagt nåt?
Husse: Jag sa ju nyss åt dig att äta ur din egen skål och inte ur Tindras.
Sippo: Men om Tindra äter min mat, måste väl jag få äta hennes, eller diskriminerar du mig kanske?
Husse: Nej, jag diskriminerar inte. Men Tindra är så försynt att jag vill inte skälla på henne.
Sippo: Nähä! Men mig kan du minsann skälla på, va?! Tror du inte att jag har några känslor alls din buffel?!
Husse: Men snälla Sippo, jag vill bara att du äter ur din egen skål ju. Det är ju för dig jag har köpt maten.
Sippo: Försök inte byta ämne här nu. Vi diskuterade diskrimineringen av mig.
Husse: Det gjorde vi inte alls och du är fortfarande inte diksr… diskrumi… diskriminerad.
Sippo: Det är jag visst det. *slokande morrhår*
Husse: Neeeeej! Du är inte alls diskrimoniterad! *stampar*
Sippo: För all del, jag förstår nog att du inte tycker om mig längre, nu när jag blivit vuxen är jag så klart inte söt längre. *morrhårsdarr*
Min sista kommentar där, satte full fart på husse. Tyvärr inte på det sättet jag ville. Jag hade hoppats på att få ett rejält skrovmål av Tindras torrisar, men istället så ställde han undan all mat och förklarade att då blir det ingen mat alls förrän på kvällen. Trots idoga protester från Tindra och mig, ligger nu alltså matskålarna inlåsta, helt utom räckhåll för en hungrig katt… *suckar* Fast jag kan trots detta, ändå inte låta bli att krypa upp på skrivbordet och lägga mig intill husses arm när han sitter vid datorn. Jag kan helt enkelt inte vara långsint.
Annars var husse och jag ute en kort sväng och kontrollerade mitt favorithörn och morrade lite åt grannkatten. Men det var lite otäckt med sån där dum fråst på marken, så jag ville snart in igen.
Slutligen vill vi önska alla våra vänner ett Gott Nytt År!
Så syns vi på festen.
Utekatter eller ej?
Husse stod och kollade ut genom köksfönstret och såg då grannkatten ligga utanför sitt hem, antagligen i väntan på att någon skulle släppa in den. Husse blev då lite hängig och sa att han inte tyckte om utekatter. När jag då frågade vad katten hade gjort för illa, så förklarade han att det inte var katten själv han var deppig över, utan att den helt enkelt var tvungen att sitta ute i kylan och vänta på att få komma in.
Vi hade en lång debatt, husse och jag. Visserligen är jag ju själv innekatt och går endast ut i sele, men vi har ju kompisar som är utekatter. Hur skulle Gustav kunna hålla koll på sitt revir utan att vara ute? Han verkar ju dessutom trivas alldeles utmärkt med att ligga på verandan och vänta på sina människor, om de inte är hemma när han vill in. Fast en gång höll det ju på att gå riktigt illa, när Gustav blev förgiftad. Då var vi jätterädda och husse förklarade att detta var en stor orsak till att han inte lät oss vara ute själva.
Så vi har lite kluvna känslor för det där med utekatter. Visserligen är det inte så kallt den här vintern, men förra året var det ju jamarkallt och flera kattimeter med snö. För att inte tala om alla dumma människor som vill oss katter illa. *ryser*
Kämpa på Gizmo
Husse fick något av en chock när han klockan fem i morse, såg sin brorsa på nätet. Det visade sig nämligen att hans ena kisse, Gizmo, inte hade mått så bra under natten och därför hade brorsan inte kunnat sova nåt. Gizmo gick runt olyckligt och försökte tvätta sig ”där nere” ni vet. Sen låg han på klätterställningen och kunde inte komma ner, så husses brorsa fick lyfta ner honom på golvet. Så ni förstår att han var lite uppriven i morse. För direkt när sånt här händer, så tänker folk alltid på lilla Snuffe. Den historien slutade ju tyvärr väldigt sorgligt. *sniff* Gizmo har nämligen fått åka till Valla Djurklinik för inte så länge sedan, just för det här. Nu trodde vi ju att han hade blivit av med alla dumma kristaller, men så var det tydligen inte.
Men så blev klockan åtta och då ringde han Valla Djurklinik och talade med dem. En och en halv timme senare var de inne där båda två. Gizmo kan ju inte köra bil, så hans husse blev ju tvungen att köra. När vettisen klämde på blåsan, så var den nästan helt full och det blidde en rejäl fontän. Vettisen förklarade då att att det inte var stopp, men hon skulle kolla proverna i alla fall. När hon sedan kom tillbaka, så förklarade hon för Gizmo och hans husse, att hon aldrig sett så mycket kristaller i en katt förut. Knappast smickrande, men hon trodde att de skulle kunna fixa till det med specialmat och meducin.
Så det var en väldigt lycklig Gizmo och en lättad husse, som kom hem från vettisen. Gizmo var lycklig över att kunna kissa igen och firade detta med att springa ett ärovarv i lägenheten och klättra upp och ner i kattställningen. Han husse var lättad över att vettisen hade låtit så positiv. Men jamarns så rädda vi var för hans skull. Tänk om historien med Snuffe skulle upprepas. *morrhårsdarr*
Så nu håller vi tummar och tassar för att det försvinner för gott den här gången. Schas dumma kristaller. Försvinn! *viftar med tassarna*
Stackars husse
Han lyckades nämligen klämma sitt lillfinger igår, så att det blev alldeles blått. Han är så svårt skadad att han knappt kan sitta och spela på datorn ens. Så jag har agerat stödkatt i dag och tröstat honom när han låg i soffan och kollade på en film som handlade om massa robotar som kunde förvandla sig till bilar. Inte en katt fanns med i hela filmen. *fnyser*
Mysa
Trots att det varit rätt fint väder ute idag, så har jag inte känt för någon promenad. Det är kanske lika bra, med tanke på att husse inte ens har hittat sina byxor. Jag kom med teorin att husse luktade så illa att de valde att ta till flykten. Den teorin gillade inte husse alls.
Så idag har det mest blivit att mysa med Tindra, jag tyckte det var så länge sedan att det var dags för lite gos igen.
Vadå i vägen?
Nu kommer husse med såna där tokiga påståenden om att jag är i vägen när han spelar på datorn. Jag påpekade då, vänligt men bestämt, att mitt goskonto höll på att ta slut och jag ville ha omedelbar påfyllning. Med betoning på omedelbar! Men husse började då fösa mig åt sidan och sedan hotade han mig med svansryckning och morrhårsklippning om jag inte flyttade på mig. (Det gjorde jag inte alls. -Husse) Som om inte det var tillräckligt, så krävde han sedan helt fräckt att jag skulle posera framför kameran. Fnys, säger jag bara.
Husse och jag
Gammelhusse passade på att fota en hell del igår och här kommer bilderna på husse och mig. Även Tindra finns med på en bild.
Husse var jättestolt över mig, för normalt vägrar jag att bli buren i famnen om vi har besök. Det har med statusen att göra. Men nu på äldre dagar så bryr jag mig inte, det är viktigare att gosa än att försöka verka tuff.
Julafton
Då har det varit julafton, eller det är det ju fortfarande, men nu har vi firat klart. Gammelhusse kom hit på besök och det blev ett julbord för dem och ett för oss katter, fast Tindra var för nervös för att våga visa sig i vanlig ordning. Men det var en jamarns fin jul i allafall, om man bortser från att husse försökte tvinga på oss katter den där förjamade tomteluvan! *stampar*
Tindra höll för det mesta till bakom gardinen i köket, efter att husse röjt hennes gömställe under madrassen i sängen.
Men efter en stund blev gosbehovet för stort och hon tittade fram ett par minuter för att få lite gos av husse. Efter avklarat gos, gömde hon sig bakom gardinen igen.
Hoppas att ni alla haft en bra jul!
Julen 2010
Julen 2009
Julen 2008
Julen 2008 II
Nu är det nära
Nu är det inte långt kvar till julkatten kommer tassande. Vi har ju redan fått våra julklappar från vår snälla favoritgranne, men husse och gammelhusse kanske vill byta julklappar med varandra. Gammelhusse kommer nämligen ner i morgon för att fira jul med oss.
Det mest spännande som hänt idag, var att husse vinglade upp ur sängen klockan fyra i morse. Snacka om att han var förvirrad då. Men tror ni att vi fick någon mat? Nähä då, i två timmar fick vi jama innan han fyllde matskålarna. Taskmört.
Julklappar
Oj vilket finbesök vi fick idag. Det var min favoritgranne som kom över med julklappar till oss! Hon ville så gärna träffa mig, det är nog mycket på grund av min utbildning som stödkatt, som det står på mitt visitkort. Först hälsade jag artigt och nosade lite på henne, Tindra fick panik och gömde sig under madrassen i sängen och vägrade komma ut.
Favoriten var helt klart dentisar med biffsmak, den var ny sa favoritgrannen. Jag blev helt tokig och försökte bita av locket på asken för att få ett par tuggor extra. Så gjorde jag konster och ställde mig på bakbenen för favoritgrannen också.
I slutet av besöket, så lyfte husse på madrassen så man såg Tindra. Han försökte muta med ett par dentisar, men hon skuttade ner på golvet.
När husse och favoritgrannen stod i hallen och skulle säga hej då, då såg man ett par nyfikna ögon sticka upp ovanför ett bord. Hon var allt lite sugen på att komma och hälsa, men vågar inte riktigt än. Kanske nästa gång.





































