Snuffe – Ja vilar bara.
Efter att ja” kåmmit hem från Valla Djurklinik, så har de” varit ett faslit petade å klämmande på undertäcknad katt. Till slut fikk ja” ta tassgripligen fly fältet å jömma mej. De” lykkades rätt så bra, för husse letade jettelenge å började nestan gråta av oro. Ja” låg där å fundelerade på om ja” skulle visa mej eller inte. Då hände det.
Husse fuskade å fyllde på matskålarna med mumsi” mat. Schälvklart lämnade ja” mitt jömmställe för att undersöka saken närmare. Då såg husse var ja” kom ifrån å plötslit hade ja” inge jömmställe längre. *suckar*
Så lykkades husse ta en bild på mej när ja” inte va” berädd. Jamla husse som kommer smygandes så där. *mutter*
Grönt e mums!
Igår när jag släpade runt husse på en patrullrunda, så uppmärksammade jag en synnerligen delikat gräsplats- Det var högt och svajade så frestande i vinden. Vilken katt kan motstå något sådan? *slick om nosen*
Så har det hänt något underligt med mig. Jag har blivit mer gosig med husse. Förut så brukade jag alltid hoppa ner från sängen när han kom och la sig. Nu ligger jag kvar och blir gosad med istället. Det började när Snuffe var så dålig och vi trodde att vi aldrig mer skulle få se honom. *sniff* På något underligt sätt har detta beteende stannat kvar.
Inatt gick det så långt att jag till och med väckte husse för att bli gosad med. Först trodde jag han skulle bli arg, men han kliade mig överallt och sa hur mycket jag betydde för honom. Sedan la jag mig bredvid och då la han sin arm runt mig och vi båda somnade. Kurr!








