Otroligt!
Tillägg: Såg inte vad jag själv skrivit. *tassen för ansiktet* Det var ju Snuffe och inte husse, som slickade på pippin.
Jag är så chockad att jag knappt klarar av att tassa detta inlägg. Det har hänt något helt otroligt här hemma och som tur är har vi bildbevis. Jag låg typiskt nog inne och sov, så jag fick berättat för mig vad som hände.
Husse gick ut för att tända en stinkis, då han ser något som rör sig på marken. Vid närmare undersökning (från husse) så visade det sig vara en pytteliten pippi. Snuffe smög sig fram och petade lite på den lille fågeln som först inte rörde sig, så husse antog att den var död. Men när Snuffe började slicka på den, då reagerade den genom att nysa, eller vad det nu var den gjorde.
Husse greps av smärre panik och skuffade bort Snuffe (som var så uppspelt att han inte fick fram en mjau) och frågade gammelhusse vad tusan han skulle göra nu. Ringer man någon myndighet för att ge pippin första hjälpen? Hanvisste ju inte hur man gav första hjälpen till en liten pippi och ännu mindre andra och tredje hjälpen.
Det slutade med att han tog pippin i sin hand och placerade den uppe på spaljén där den fick vara ifred. Den tackade husse genom att skita honom i handen. Tyvärr så verkade den inte kunna flyga, för den stod bara där utan att röra en fjäder.
Då gick husse upp för att ta ytterligare en bild och kanske kontakta någon fågel-myndighet, luftfartsverket eller liknande. Tydligen gjorde husse något fel, för pippin i fråga måste trott att han gjorde närmanden, för plötsligt flög den iväg.
Husse undrade vad tusan som fick en fågel att inte röra sig ens när en katt petar på den, men som flyr fältet när han kom i närheten.
Jag är söt
Det sa i alla fall en tvåbening som såg mig. Jag var på väg till min favoritbuske för att kolla senaste nytt i området. Men den busken står precis intill en uteplats och husse ville inte ställa sig precis utanför den när det var folk där. Han var orolig för vad grannarna skulle tro när han står och pratar med deras buskar.
Nåjam, jag är ju inte den som bråkar med husse i onödan. Jag gick med på en mindre kursändring förbi cykelstället och det var då det hände.
Tvåbeningen som tydligen pratade i en sån där måbiltäläfån, utbrast först: ”Men GUD vilken söt katt.” Som ni förstår så blev jag ju jättestolt. Husse mumlade nåt som varken jag eller tvåbeningen hörde, så han upprepade det igen. Jag bad en stilla bön om att husses få hjärnceller inte fått tokspelet igen, som de brukar få när husse ser.. eh, mysiga kvinnor. Men husse hade lärt sig av misstagen tydligen, för han hälsade till henne att jag tackade så hemskt mycket och sen höll han tyst. Pustjam! Hon sa då att det såg ut som om jag hade tittat frågande på henne. Det är väl klart att man undrar vem det är som har så bra syn och god smak när det gäller katter.
Nosgos
Så fort husse kom hem från sitt dumma möte, så jamade jag allvar med honom. Jag förklarade att det inte var någon idé att ta av sig skorna, eftersom vi skulle ut direkt igen. Det kom en djup suck från husse, men han gick med på mitt krav. (vad annars?)
På vägen hem från promenaden, så hälsade vi på favoritgrannen igen. Gissa vem jag träffade där.
Vi (husse) ber om ursäkt för den dåliga kvalitén, men han hann inte fokusera ordentligt eftersom det var brått att få bildbevis på händelsen.
Help! – En musikvideo om…
Wikki tipsade om den här fankattiska musikvideon.
Dagens händelser
Jamarns så varmt det blev idag. Redan under morgonpromenaden så började husse svettas och flåsa som en skällis. Jag frågade lite försiktigt om jag kanske skulle ringa en ambulans åt farbror. Då hotade han med att slå knut på min svans om jag inte slutade kalla honom farbror. Jag ville inte ha knut på min svans, så jag började kalla honom för ”gammal get” istället. Det blev poppis…
När vi kom hem så passade Snuffe på att rymma ut i farstun för femtielfte gången. Jag förstår inte vad katten han ska ut där att göra, han vågar ju ändå inte gå ut på riktigt. Dessutom så ylar han som en skällis, så det ekar i hela huset. Husse håller på att skämmas ihjäl när han kryper runt på alla fyra för att få tag i den lille skurken.
Igår kväll
Jag måste ju bara jama om igår kväll. Trots att husse inte kände för någon mer promenad, så gav han med sig och vi tog en rejäl sväng runt området. Vi har ju rätt många gräsmattor runt om, så det är ju en hel del att nosa på.
Under det här jättestora träder var det hur mysigt som helst att sitta. Dessutom hade jag full underhållning av husse som flaxade med armarna för att bli av med knotten, samtidigt som han svor och gormade. Jag höll på att skratta morrhåren av mig.
Men lite läskigt var det ju också. Det kom nämligen en skällis med sin människa i släptåg. Det verkade som att människan inte hade full koll på jycken, för de stod och stirrade på oss jättelänge och det gjorde mig så nervös att jag kröp in under busken. Då kommer den dumma skällisen ännu närmare för att titta på mig lite till. Till slut så lyckades husse övertala mig om att vi skulle gå vidare så vi fick vara ifred.
Härligt med högt gräs
Jag vet att man kan få festisar, fäschtingar eller vad det nu kallas, i pälsen. Men vem kan motstå ett dike med så högt gräs att man bara försvinner? Kurrjam så skönt det var! Jag försökte få husse att krypa ner bredvid mig och käka lite gräs, men han påstod att det skulle se underligt ut om han kröp runt på alla fyra och tuggade gräs. Så sa han att han tyckte det var otäckt med ormar i gräset också. Uhm, ormar? Vad? Ursäkta mig?! *tittar oroligt*
På spaning
Husse tog ett par bilder för ett par dagar sedan då jag hittade en ny plats att spana från. Jag vill ju liksom Gustav, ha en bra spaningsplats.
Överfall
Jag blev utsatt för ett synnerligen fegt angrepp idag. Jag var på väg att utforska en av mina fina buskar på reviret, då jag såg nåt som rörde sig i ögonvrån. Utan förvarning så kom en gigantisk fluga och anföll mig underifrån. Husse blev så förskräckt att han glömde ta en bild, men sanna mina jam, den var gigantiskt. Min en meter mellan ögonen. *visar med tassarna*
Lajt igen???
Jamla husse! Han har varit och handlat jättemycket kattsand och kattmat, så för det är ju vi katter glada. Men var han tvungen att köpa sånt där lajtfoder igen?! Jag är lite misstänksam mot sånt efter senaste gången han köpte det. Men nu är det med Kungliga Kaninen på, så det kanske smakar lite bättre.
Utöver det händer det inte så mycket. Det fullkomligt vräker ner otäckt blött, så ut tänker jag då inte gå. Det är cirka 20 tassmeter från bilen och till dörren. När husse kom fram så såg han ut som en dränkt rådis med bakfylla.




















